Long time, no see!

Hej, igen!

Efter nästan fem och ett halvt års avbrott i min blogg så tyckte jag att det var dags att ta upp den igen 😂.  Mycket har hänt sedan sist, både bra och dåligt, but life goes on, vare sig man vill det eller inte 💓.

Det är en sak som ligger på mitt hjärta den här gången, i min blogg:
Det är om det jag läste i min Bibel här på förmiddagen, idag. Det gjorde ett så starkt intryck på mig, att jag känner att jag bara måste få dela det. 
Tidigare i våras så beställde jag ett Nya Testamente, AENT (Arameic English New Testament), från förlaget Netzari Press med Andrew Gabriel Roth som översättare. 
Detta gör att min bibelläsning blir så mycket djupare och klarare och min relation med min Skapare och Frälsare blir också mer levande.
Det jag läste idag gjorde att jag förstod varför många kristna i Sverige (och säkert även i andra länder, också), inklusive mig själv, är på en ganska ytlig nivå. Det är ju inte meningen att vi kristna ska stå och stampa på samma fläck hela tiden, år ut och år in, i sitt kristna liv och att aldrig komma djupare och bli mer rotad i Guds kärlek. 
Okej, vad stod det nu, då? Ja, det jag läste från Bibeln idag var från 1 Timoteusbrev, 
kapitel 1.
Vi kan börja från vers 3: 

"Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror och befatta sig med myter (dikt och struntprat, grek. mythos=gudasaga) och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron. Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro. Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen (Torah) men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om. Men vi vet att lagen (Torah) är god, om man brukar den rätt (om man uppför sig själv i enlighet med Torah; översatt från arameiska) och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för de som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för de som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran - detta, enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig." (1 Tim 1:3-11)

Och när jag läste fotnoten till vers 11 i AENT så fick jag en awakening call. Bokstavligen. Och det gick djupt, kan jag säga. När jag pratade med Gud om det så kom en sorg i mitt hjärta och jag bekände mina synder. 

Så här stod det i fotnoten, från den arameiska-engelska översättningen:

"Med andra ord, Torah (lagen) gjordes inte för att bekräfta människans rättfärdighet, utan för att sätta upp gränserna för de heliga (Guds barn) som goda och det profana (oheliga, världsliga) som ont. Det är bara genom gränserna, uppsatta av Gud, som de goda nyheterna, på ett lagligt sätt, kan inskrida i hjärtat på de som söker Guds rike. De goda nyheterna är att Torah (Lagen, Guds lag) avancerar framåt, INTE dess utplånande, som lärs ut av majoriteten av de kristna teologerna."

Vad säger det här mig? Det säger mig att så länge lagen, Torah, inte predikas i församlingarna så har Guds barn inga gränser att hålla sig till. Vissa gränser, som 10 Guds bud, finns visserligen men vet du hur många lagar det finns i Torah (de 5 Mose-böckerna)?
Det finns totalt 613 bud i Torah men av dessa så är 221 av dem inte applicerbara för oss, icke-judar. Så då är vi nere på 372 bud i Torah. Och sen kan det finnas några till av dessa bud som inte är applicerbara för oss, här i Sverige, pga den svenska lagen, Svea Rikes Lag. Och då kan man väl säga att runt 350-360 bud från Torah är applicerbara för oss här i Sverige. Det är en hel del, tycker jag. Inte bara 10 bud, från stentavlorna, som Mose fick skriva ner, då Gud talade till honom. Jag antar att utifrån dessa bud så kom dessa andra bud, som också blev nedskrivna i de fem Moseböckerna. Men, det mest intressanta med detta är att mellan 66 till 85% av Torah hålls av de kristna.

Jag kan ta ett exempel från mitt eget liv. Min förra katt, som jag hade i nästan 18,5 år lät jag kastrera när han var ca 1 år gammal. Det gjorde jag för att jag inte ville att det skulle bli kattungar som kanske ingen ville ha. 
Men, nu efter att jag har börjat läsa AENT så står det en massa intressanta saker där, inte bara från själva bibeltexten utan också om andra saker som man kan ha nytta av, som ett Guds barn. Som t.ex. Sabbat; hur mycket av Torah håller de kristna redan?, humanism, festhögtiderna (de bibliska), julfirande, arameiska eller grekiska (Greek Lingua Franca)?, Torah, när var korsfästelsen?, när var uppståndelsen?, Yeshua till Zeus, m.m.

Men, tillbaka till mitt exempel med min katt. Det står i Torah, i 3:e Mosebok 22:24: "Att inte kastrera en man eller ett djur." När jag läste det så insåg jag ju att jag själv hade gjort det med min egen katt. Och när jag bad Gud om förlåtelse för detta så kände jag bara som att Gud satte sin tumme i min ande. Jag kände att det var rätt att jag bad honom om förlåtelse för det jag hade gjort mot min lilla katt. Även fast att jag inte förstod då att jag gjorde fel, när jag lät kastrera min katt. 

Så det är så här Torah fungerar, har jag upptäckt. Det gör att vi kommer i rätt ställning med Gud när vi gör det han säger i sitt ord, Torah. Inte bara att gå till gudstjänst, prisa Gud, läsa Bibeln, be, gå ut och vittna för sina grannar och vänner. 
Hur kan man vinna någon för Gud när man inte själv lever rätt inför Gud, ens en gång? Och om man nu skulle vinna någon för Gud, hur länge skulle det hålla när det inte finns någon som talar om lagen, Torah, och hur vi ska förhålla oss till den? Hur man ska uppföra sig i förhållande till Torah?

Jag tror att Gud känner en stor, stor sorg i sitt hjärta vad gäller detta. Därför att de kristna vet inte hur de ska uppföra sig i förhållande till Torah. Till viss del vet vi det men dessa små saker, (men även stora saker) som jag nämnde om, vad gällde min katt och andra saker, det är det ingen som talar om från predikstolarna idag. Därför kan inte dessa gränser, som är uppsatta av Gud, skrida in i hjärtat på de som söker Guds rike. Så, Torah, lagen, dessa gränser, är GODA, och som vi ska hålla oss till och även vad gäller det profana, vad vi ska hålla oss undan ifrån, det som är ONT. 

Jag måste säga att jag älskar denna skrift, AENT, som ger mig LIVET. Jag längtar efter att bli djupt rotad och grundad i Hans kärlek och det kan bara ske genom att följa Guds lag, Torah! 💗💗💗

För den som är intresserad av att skaffa sig ett eget exemplar av AENT så kan du klicka på länken här nedanför. 

https://www.pinterest.se/netzaripress/aramaic-english-new-testament-aent/?autologin=true

Tillbaka till rötterna...

Jag har lite tankar och funderingar kring det som har hänt under de senaste dagarna kring pastor Ulfs och Birgittas val att konvertera till katoliker. Det har rört upp många olika känslor och tankar och frågeställningar hos många men även hos mig.

Det är inte så att jag är upprörd över deras beslut att bli katoliker. Det förstår jag har sprungit ur en övertygelse och längtan efter något djupare i deras liv. Och det beundrar jag hos dem, att de följer sin övertygelse oavsett vad det kostar.

Det kommer säkert att bli många frågetecken kring detta och kanske splittring på sina håll men kanske ännu mer sammanhållning kring den lutherska läran. Jag tror inte att Sverige kommer att bli katolskt igen pga att Ulf Ekman blir katolik. Men visst, det kommer att röra upp bland kristenheten, inte bara i Sverige utan runt om i världen, eftersom han har varit, och är, en så stor andlig, kristen ledare världen över. Men det är inte en enkel fråga. Jag längtar också efter enhet och en djupare relation, inte bara med andra kristna i andra sammanhang utan även med kristna i mitt eget sammanhang, för jag ser även splittring där. Människor som inte vill följa Gud men ändå kallar sig för kristna och människor som är djupt överlåtna, både till Gud och till andra människor. Jag känner mig också splittrad och har en djup sorg och smärta inom mig över detta.

Vi kommer aldrig att vinna den här världen för Jesus så länge vi kristna strider emot varann och, värst av allt, VILL skada varandra inom kristenheten, till och med inom samma lokala församling. Det skadar till syvende och sist endast de människor som inte är kristna för de tycker bara att vi är hycklare som inte lever som vi lär och då förkastar de även budskapet om frälsning och Jesus som kan ge dem evigt liv. För de ser inte Guds kärlek mellan oss kristna.

Vi kristna ska ju enligt Bibeln ge våra liv för varandra, precis som Jesus har givit sina liv för oss. 
1 Joh 3:16. Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge vårt liv för våra bröder (och systrar).

Nej, på ett sätt så håller jag med pastor Ulf. Tillbaka till de andliga rötterna behöver vi komma, tillbaka till den urkristna församlingen och hur den levde som just kristen församling. Till det äkta och levande och till det som gav god och bestående frukt. Går det att komma dit? Jag hoppas det!

http://ws.livetsord.se/bocker/bocker-av-ulf-ekman/andliga-rotter.html
Boken "Andliga rötter" är en bok som jag kommer att studera och läsa den närmaste tiden men även boken "att följa Jesus", även den skriven av Ulf Ekman.
http://ws.livetsord.se/bocker/bocker-av-ulf-ekman/att-folja-jesus.html
Boken "Urgamla stigar" är också en bok som ligger näst på tur.
http://ws.livetsord.se/bocker/bocker-av-ulf-ekman/urgamla-stigar.html

Men jag saknar också andliga fäder och mödrar i mitt liv. Som finns där och som ställer upp och hjälper till om det behövs. Och som ger sitt liv för andra människor, på olika sätt. 

I den första församlingen så köpte man och sålde av sina egendomar och gav  pengarna till församlingen som sedan delade ut till de behövande i församlingen. Men det är klart att man kan ge till de behövande utanför församlingen. Men hur ska världen förstå att vi älskar varandra om vi inte ens bryr oss om de fattiga och de som har olika behov i församlingen, våra systrar och bröder. Nu handlar det inte bara om ekonomi och pengar utan om alla delar av livet.

I den första församlingen så träffades man varje dag i hemmen och lovade och prisade Gud. Jag antar att man jobbade även på den tiden, precis som idag. Vart har det tagit vägen? Gemenskapen är enormt viktig om man vill bevara enheten bland de kristna. Och inte bara enheten med varandra utan även i gemenskapen med Gud, både i det personliga livet men också i gemenskapen med sina trossyskon i den kyrka man tillhör men även i det större perspektivet, med alla trossyskon som man känner en samhörighet med. 
En kärleksfull och varm gemenskap kan bota många problem och brister, även idag. Jag saknar det. Och man delade även nattvarden i hemmen. Vad är det som hindrar att vi gör det idag?

Jag är dock inte på den punkten att jag har funderingar över att bli katolik. Jag blev frälst in i den pingstkarismatiska kyrkan, till Livets Ord, och där vill jag nog fortsätta mitt liv, i den kyrkotraditionen. Om inte Gud säger något annat, förstås. Jag vill gå dit Lammet går och dit han leder mig i mitt liv. Jag vill ha en djupare förståelse och kärlek till Gud och till min frälsare och Herre, Jesus Kristus, och till det pris han har betalat för att mitt namn skulle bli skrivet i Livets Bok. Det är min innersta längtan och bönen från mitt hjärtas djup.

Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall. Ps 42: 8

Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte? Ps 42:2-3

För att hitta sig själv och sin egen identitet som kristen så tror jag att det är viktigt att gå tillbaka till rötterna och till den urkristna kyrkan och dess liv med Gud.
Jag har känt mig väldigt vilsen i mig själv och vem jag är som person och kristen men jag tror att enda sättet att hitta sin egen identitet är att gå tillbaka till rötterna av vad kyrkan verkligen var tänkt att vara och söka sig tillbaka dit. Då kan Gud också göra ett djupt och bestående verk i ens liv. Det är dit jag vill komma i mitt kristna liv och i min vandring med Honom som har givit mig det enda som är värt att leva för; nämligen Jesus Kristus.

Sanningen segrar till slut!

Ja, nu sitter jag här på min mammas balkong. Vi har precis fikat, solen lyser härligt och det är varmt igen efter några dagars regn. Det var länge sen nu som jag skrev i min blogg. Det är inte alltid som andan faller på och man har lust att skriva något men nu kände jag för det.

Jag lyssnade idag på "Sommar" i P1 med Johan Persson och Martin Schibbye. Ni vet, de där journalisterna som blev tagna som terrorister i Etiopien för två år sedan. De blev fängslade och åtalade för att ha bedrivit terrorism i landet, ganska så långsökt, och de blev dömda för 11 år i etiopiskt fängelse. Men istället för att överklaga domen så bad de om nåd vilket resulterade i, med omvärldens hjälp, att de blev frigivna i september förra året. Det är intressant att höra hur man som svensk klarar av att leva i ett etiopiskt fängelse. Nu hade de ju varann och kunde stötta varann och precis som Martin sade i programmet idag: "Ensam är ju ... inte stark!"

Vi behöver varandra, även fast vi bor i Sverige, i detta superindividualistiska "paradis". Ja, jag tror att det krävs något sådant här för att man ska inse ett och annat som inte en vanlig svensk förstår. Datorer, iphones och mobiler i all ära men det är den verkliga kontakten med andra som gör att vi kan gå vidare i livet. Växa och mogna som människor.

Jag tyckte även att det var så starkt och fint att när han satt i fängelset tänkte på sin fru och vad de planerade att göra och att han uttryckte sin kärlek till henne i programmet. Det höll honom igång och levande där och då, i fängelset. Det blir lite mer amerikanskt på något sätt och jag tycker om sådana människor som vågar uttrycka sina känslor öppet och rakt. Inte bli generad och skamsen för att man älskar någon och för att man vågar visa det.
 
Tänk att det finns människor som vågar sätta sina liv på spel för att de vill ha tag på sanningen, på plats. Och inte ta reda på "sanningen" via google som han sade också. Det skulle bli en väldigt konstig sanning om alla skulle göra så.
De är värda all respekt, åtminstone min, för att de ville ta reda på vad som är sanning eller inte, för att därigenom förändring av människors livsförhållanden ska kunna bli bättre.

Visst finns det journalister som mister sina liv där ute på stridsfältet, men de har i alla fall inte dött förgäves. Det de stod för och det de gjorde kommer fram på något sätt i alla fall så att omvärlden får veta vad de avslöjade och vad de åstadkom med sin journalistiska gärning.

Tack för det ni gör alla journalister som tar ert yrke på allvar och som vill återge sanningen som den är och inte släta över  eller förändra den på något sätt!!

Lyssna på deras program, länken nedan, klicka på den.


https://www.facebook.com/login.php?next=http%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fsharer%2Fsharer.php%3Fu%3Dhttp%253A%252F%252Fsverigesradio.se%252Fsida%252Fplay.aspx%253Fljud%253D4655819%26title%3DSommar%2Bi%2BP1%2Bmed%2BSchibbye%252FPersson%2B20130810%2B13%253A00&display=popup

Du kan vara svaret!!

Var på musikcafé här tidigare ikväll där Terese Fredenwall sjöng och talade om ett enormt viktigt budskap, nämligen att du och jag kan vara svaret på någon annans behov.
Det var helt klockrent; sångerna blandade med musiken och det budskap som hon ville föra fram. Stundtals kunde man höra en knappnål falla till golvet när hon talade, så tyst var det där. Det var ett budskap som gick på djupet verkligen och som talade starkt till våra hjärtan. Det ligger verkligen starkt på Guds hjärta att möta de som är så föraktade, utanför och som befinner sig på samhällets skuggsida, med hans kärlek, nåd och barmhärtighet.

 Hon talade även  om sin väg in i det arbete som hon är engagerad i, nämligen Wings of Protection, och att man inte kan fly ifrån sig själv. Om man har problem på insidan av sig själv så är det det man behöver ta tag i. Men det är så många som flyr in i alkohol, droger, felaktiga relationer och prostitution eller vad det nu kan vara som gör att  man mår så dåligt på insidan av sig själv. Och att vi kan sträcka ut en hjälpande hand till de som är trasiga och som av olika anledningar har fört sig själva in på fel vägar i livet.

Varje barn har rätt att bli sett, känt och älskat. Detta kan bara förmedlas på ett personligt plan från människa till människa. Och det gäller ju även för vuxna naturligtvis. Det behovet kan inte bli mött endast genom pengar, socialtjänsten, olika institutioner eller genom politiska åtgärder även om det också behövs.

http://www.wingsofprotection.org/
http://www.teresefredenwall.com/

De som var trasiga på Jesu tid kom till Jesus, de flydde inte ifrån honom, för de kände att han såg dem som en person, inte ett objekt, och han gav dem bekräftelse, kärlek och uppmuntran så att de kunde se sig själva som han såg på dem. De var en helt annan person efter att de mötte Jesus och kunde gå vidare i livet med nya ögon på sig själva och livet och med ett helat hjärta med frid och glädje att ge vidare till andra av vad de själva hade fått.

Det är inte alltid så att man vet svaret på frågan hur det kommer att bli men vi behöver inte ha svaret på alla frågor utan om man bara ställer sig själv och sina förmågor till Hans förfogande så kommer vi att bli svaret för någon annan som behöver det som vi har att ge. Precis som pojken med de tre fiskarna och de fem bröden; han gav det till Jesus som välsignade det han hade att ge, och resultatet? Ja, det var att över 5000 män, förutom kvinnor och barn, blev mättade den dagen och det blev ändå 12 korgar över med mat. En korg med mat då räckte till ungefär 50 människor. Och det vill Gud göra även i våra liv, när vi ger det lilla vi har så kan han förmera det långt utöver vad vi kan tänka eller be om. Vi kan inte ens förstå vidden av det lilla som vi ger vad Gud kan göra med det.

http://freethem.se/

Föreningen Freethem med Maria Ahlin i spetsen var också där och talade om arbetet med trafficking och människohandel och dess problematik och att någonting behöver göras för att det ska upphöra. Att genom opinionsbildning och engagemang bland främst unga människor sprida kunskap och uppmärksamma det på olika sätt. Det behövs verkligen och det var ett fantastiskt gott fika som hade köpts in till detta evenemang och hela behållningen från detta går in i Freethems enormt viktiga arbete.



Maria berättade även att när hon var i Indien nyligen så var hon på ett kristet hem för f.d. prostituerade flickor där de även får lära sig att sy. De syr väskor bl.a. som de sedan säljer. Bilden nedan är en av dessa fina och talande väskor som Maria köpte i Indien. Det kanske snart blir fler sådana väskor här i Sverige sydda av dessa unga flickor i Indien. Vem vet? Undertecknad kanske kommer att synas med en sådan väska själv en dag. :-)

Jag är så glad att jag kom dit ikväll trots att jag inte var helt frisk men jag tänkte att jag ska dit, kosta vad det kosta vill!!

Tack, Terese, Maria och Korskyrkan för denna fantastiska kväll och detta viktiga budskap som jag verkligen tar med mig!! Fortsätt med det ni gör och Keep up the good work!!!

Ny rubrik på bloggen!

Ja, så var det måndag. Igen!! Fantastiskt, tycker jag. Det är som att öppna en ny sida i en bok, ett oskrivet blad. Man kan bara fylla det med nya, spännande och oväntade saker.

Detsamma tycker jag det är när det blir ett nytt år. Det nya året bara är en massa tomma blad och man väljer ju själv hur man vill att boken ska skrivas för att de här dagarna och året som ligger framför en ska bli ett år av glädje och inspiration för en själv men även för sina medmänniskor. För det ger ju större glädje när man får göra gott för någon annan i sin närhet med uppmuntran på olika sätt än att bara göra saker för sin egen skull. Och sedan när man ser tillbaka och kanske funderar: Kunde jag ha gjort saker på något annat sätt eller gjort något utöver det vanliga för någon annan? Att gå en extra mil på något sätt. Det är ju faktiskt aldrig fel!!!

Varför jag valde att byta namn på min blogg är dels för att jag är född på en måndag och sen just det faktum att måndag är veckans första dag, åtminstone här i Sverige och i några andra länder också. Men som i t.ex. USA så är söndagen veckans första dag men nu lever vi ju inte i USA så då är det måndagen som är veckans första dag här i Sverige. Fast det står ju i Bibeln att Jesus uppstod på den första veckodagen som var en söndag och därför så är det ju fortfarande så i vissa länder att söndagen är den första veckodagen där.

Så jag tycker det ska bli väldigt spännande med denna nya, härliga vecka som ligger framför mig!

Jag önskar även dig som läser detta en härlig vecka nu och ta vara på möjligheterna att göra det bästa du kan den kommande veckan, både för din egen del men även för dina medmänniskor runt omkring dig!!

Rör om i grytan, Birro!

Marcus Birro

Jag önskar jag kunde säga till dem

(Se länken nedan)

Jag måste säga att jag älskar människor som vågar stå upp för det de tycker och inte följer minsta motståndets lag. Det rör verkligen om på insidan av mig när jag läser Marcus Birros senaste artikel i tidningen Expressen från igår. Det är så rätt!!!

Varför är de flesta människor så förblindade, speciellt här i Sverige, när det kommer till att prata om saker som berör på djupet i oss människor? Nej, nu har det gått så långt att man t.o.m. kan "kränka" en annan människa om man råkar ha en rakt motsatt åsikt än vad den som känner sig kränkt har.

Någon har sagt att kommer man utanför Sveriges gränser så får man ett helt annat perspektiv på Sverige och det som händer här än när man befinner sig i detta lilla, märkliga, land.

Sverige och allt det som det står för kommer alltid att vara som en liten ankdamm i jämförelse. Det är som om dessa människor aldrig har kommit längre än till dagisnivå. De blir inte äldre än 5 år, tyvärr. De kan inte prata som vuxna människor, de kan inte sätta sig in i en annan människas situation eller visa empati på något sätt. De kan heller inte skilja på sak och person, på vad som är rätt och fel.

Men tyvärr så är det nog så att i det här samhället som vi lever i dagens Sverige är som en enda stor gryta, där grodan sakta men säkert redan HAR blivit kokt.

Varför är det annars som så att människor tror att de kan leva sina liv hur som helst utan att det får några som helst konsekvenser i deras liv, på gott och ont? De har fått lära sig sedan de var små att bara jag får MINA EGNA SJÄLVISKA BEHOV MÖTTA så är allt bra. Inget annat betyder något.

Ingen har tydligen sagt ifrån när de gjorde fel som barn. De möter inte på något motstånd någon annanstans heller för i sjukvården så är det ingen som säger att det är fel på något sätt att göra abort och i grundskolan får man heller inte veta numera att sex mellan en man och en kvinna är det som är det normala och det i ett monogamt äktenskap. Och inom pedagogikens område idag, i förskolan, så är det heller ingen som talar för barnens rätt till att ha både en mamma och en pappa. Nej, det är tvärtom, de vuxnas rätt till allt möjligt så de kan få leva ut sina egna begär och bryta mot de normer som har varit rådande under 1000-tals år, inte bara i Sverige utan i hela världen. Är det Sodom och Gomorra som vi lever i idag eller är det Sverige 2013? Det verkar som om det inte är någon större skillnad på där och då och här och nu.

Kommer barnen att må bättre av dessa sjuka förändringar? Nej, det är nog snarare så att det kommer att bli mer hat, mer psykiskt sjuka människor, mer självmord bland unga människor, mer förvirring hos barnen.

Men, som när ett barn på dagis blev tillfrågad om vad han tyckte om den här nya benämningen på människan, hen, (det sändes på något nyhets- program) så svarade han att han tyckte bara att det var konstigt för det finns ju ingen som är hen (underförstått; det finns ju bara två kön: man och kvinna.) En pojke på 4-5 år, sa detta!! Det är verkligen som hämtat från sagan "Kejsarens nya kläder". Det kan inte bli tydligare än så. Sanningen måste komma från barnen, tydligen!!

Det är ju vad det står i Bibeln också: "Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt (borg, lovsång) för dina ovänners skull till att förgöra fiende och hämnare." Psaltaren 8:3.

Det finns hopp med andra ord, mina vänner!!

Ingen av de som står och gapar och skriker på Birro och jagar honom när han står upp för sanningen verkar ha förstått att vi har både yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige men det kanske bara gäller när synden förespråkas på det ena eller det andra sättet i vårt avlånga land??!

Men om vi blir fler som vågar stå upp för det som är sant och rätt enligt vår kristna tro och mångåriga kristna tradition så kommer vi att bli starkare och höras mer så det kanske når fram till denna media- och kulturelit så småningom att de nog inte är så många som de tror att de är.  De kommer bara att skrika sig hesa och trötta för det är ALLTID!!! SANNINGEN och den ÄKTA, RENA KÄRLEKEN som kommer att segra till slut!!

 http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/

Les Misérables

http://youtu.be/NvzgxKHYFIc

För några veckor sedan så såg jag filmen/musikalen Les Misérables på bio. Det är en gripande film om en man som från att leva som slav, rymde, blev behandlad med kärlek och respekt vilket förvandlade hela hans tillvaro och han började i sin tur att hjälpa och försvara andra som fanns på livets skuggsida.

Det som slog mig är att utan att kräva något i gengäld så förlät han de som hade gjort honom så illa och speciellt den fångvaktare som hade varit grym mot honom när han var slav. Och att han tog sig an de svaga i samhället.

Precis som Jesus Kristus tar sig an de svaga så gjorde han det. Och som Boas i Bibeln som tog hand om Rut och gav henne favör och såg till att hon fick jobba på åkern så hon kunde försörja sig själv och sin svärmor. Den som har fått mycket förlåtet kommer också själv att förlåta och älska mycket.

Ett mjukt hjärta krossar ben.
Han insåg själv att när han betedde sig illa, Jean Valjean, så blev han inte behandlad illa utan han blev behandlad som en likasinnad och inte som den slav som han tidigare hade varit. Det förvandlade hans hjärta och synen på sig själv och andra.

Det är precis som Andens frukter:
Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning.
När man får uppleva dessa saker fast man förväntar sig något annat och ens eget beteende och attityd inte alls stämmer överens med vad man egentligen längtar efter då förändras man på djupet av sin egen varelse.

Det är så Gud gör med oss för han är full av barmhärtighet och kärlek till oss även om vi absolut inte förtjänar det och aldrig kommer att göra det. Det är bara Jesu fullkomliga offer på Golgata kors och hans dyra blod som gör det möjligt för oss att få del av det goda han vill ge oss. I form av kärlek, godhet, mildhet m.m.

Så, om du inte redan har sett denna fantastiska filmmusikal, gå och se den! Det är den verkligen värd!!